En av sällskapet Vakttornets viktigaste läror är att det finns två klasser av kristna: en jordisk och en himmelsk klass. Läran har ifrågasatts internt och denna artikel grundar sig på en skrift av Jon Mitchell som tidigare arbetade som sekreterare åt den styrande kretsen. Översättning: Carina Andersson

Var befinner sig den stora skaran som tjänar Gud?

Var befinner sig den ”stora skaran” som omnämns i Uppenbarelseboken 7:15? En av Jehovas vittnens centrala läror är att gruppen som framställs i denna vers uppehåller sig på jorden. ”Vittnena” tror att Gud bara godkänner Jehovas vittnen och att den överväldigande majoriteten av dessa människor kommer att välsignas med evigt mänskligt liv på jorden, medan endast en ”liten hjord” bestående av 144 000 kommer till himlen för att där tjäna tillsammans med Kristus. Således är en av Sällskapets Vakttornets viktigaste läror att det i själva verket finns två klasser kristna, den jordiska klassen och den himmelska klassen.

Som stöd för sin lära hänvisar man till Uppenbarelseboken kap sju där det i vers 4 sägs enlig NW översättning:

Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill, etthundrafyrtiofyra tusen, försedda med sigill ur varje stam av Israels söner:

Man påstår att dessa 144.000 kommer att tjäna Gud i himmelen, medan ”den stora skaran! Skall tjäna på jorden. I Upp 7:9-17 nämns denna ”stora skara” vers 9 och 15 lyder:

Efter detta såg jag, och se, en stor skara, som ingen kunde räkna, ur alla nationer och stammar och folk och språk stod inför tronen och inför Lammet, klädda i långa vita dräkter; och det var palmkvistar i deras händer..

Därför är de inför Guds tron; och de ägnar honom helig tjänst dag och natt i hans tempel; och han som sitter på tronen skall spänna ut sitt tält över dem

Här sägs att den stora skaran skall tjäna Gud i hans tempel. Vad avses med ordet tempel här? Många Jehovas vittnen blir förvånade att ordet tempel i grundtexten använder ordet ”naos”, som betyder det allra heligaste eller de heliga i templet. Det var områden där endast prästerna fick tillträde till, och enligt Jehovas vittnen är detta en bild på himmelen. Man måste därför ställa frågan var tjänar den stora skaran Gud?

Är Jesus medlare enbart för de ”smorda”?

De får lära sig att Kristus är medlaren endast för de ”smorda” 144 000 medlemmarna i den himmelska klassen. (Se artikeln iVakttornet 1 mars 1980, ” De åtnjuter förmåner tack vare”en enda” ”medlare mellan Gud ochmänniskor” samt under rubriken under underrubriken “”MEDLARE FÖR HUR MÅNGA?”, särskilt paragraf 12 där det sägs:

¹² Jesus Kristus i himmelen är således medlaren mellan Gud och de andliga israeliterna, medan dessa fortfarande befinner sig i köttet såsom män och kvinnor

I Frågor från läsekretsen den 15 augusti 1979 ställs frågan:

Är Jesus ”medlaren” bara för smorda kristna?

Man svarar bland annat:

I denna egentliga, bibliska mening är Jesus därför ”medlaren” bara för smorda kristna.

De som tillhör den jordiska klassen är därför inte i det nya förbundet vars medlare är Jesus och åtnjuter ett förhållande till Gud bara i kraft av deras förbindelse med dem som bekänner sig vara de sista kvarvarande medlemmarna av de 144 000 på jorden. ( Nu är det närmare 9 000 som bekänner sig tillhöra den skara)

Läran om de smorde börjar ifrågasättas internt

Denna lära om två klasser ifrågasattes av några medarbetare vid Sällskapets Vakttornets högkvarter både under och efter händelserna som skakade om denna del av ”vittnenas” brödraskap 1980. Vid denna tid var Jon Mitchell sekreterare vid Betel (som ”vittnenas” högkvarter), och tjänade både på tjänsteavdelningen och på ”tionde våningens kontor” där flera medlemmar i styrande kretsen arbetade. Detta gjorde honom insatt i några mellanhavanden ”bakom kulisserna” om denna och andra frågeställningar av intresse på den tiden. (Jons iakttagelser av dessa händelser omnämns i boken Samvetskris av Raymond Franz (1990), sid. 301 ff, första svenska upplagan, CKI-Förlaget.)

Den följande sammanfattningen förklarar några av meningsskiljaktigheterna som synliggjordes om Sällskapets undervisning beträffande Uppenbarelseboken 7:9-17, och hur dessa vägledde Jon till hans egen kristna ”samvetskris”. För att förstå omfånget av denna kontrovers och dess konsekvenser är det väsentligt att känna till vad två grekiska ord betyder – naos och hieron – eftersom de hör samman med Guds tempel i Bibeln.

Hieron är det grekiska ordet för hela tempelkomplexet med alla dess ingående strukturer och förgårdar. Naos syftar på tempelkomplexets inre helgedom vilket inrymde det Heliga och det Allraheligaste.

Åtskillnaden mellan dessa två benämningar är väldefinierad i The Watchtower för den 15 augusti 1960. När artikeln ”The Temple of the Apostles’ Time” förklarar det andra kapitlet i Johannesevangeliet (vilket beskriver närvaron av penningväxlarna och alla djuren som såldes i templet), sägs på sidan 493 i andra paragrafen:

”Vilken slags byggnad kunde detta vara som hade utrymme för all denna aktivitet? Faktum är att templet inte bara var en byggnad utan ett antal strukturer där tempelhelgedomen utgjorde centrum. På originalspråket är detta uppenbart, eftersom bibelskribenterna skiljer dessa två genom att använda orden hieron och naos. Hieron syftade på hela tempelområdet, medan naos användes om själva tempelstrukturen, motsvarigheten till tabernaklet i vildmarken. Alltså berättar Johannes att Jesus fann all denna aktivitet i hieron.”

Därför, i den ordagranna återgivningen under den grekiska texten i The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures:

• översätts hieron med ”temple” (på svenska ”tempel”)
• översätts naos med ”divine habitation” (på svenska ”gudomlig boning”)

Vakttornet 1 mars 1961

Vakttornet för den 1 mars 1961, sidan 115, identifierar helt korrekt den yttre delen av tempelområdet (där Bibeln säger att penningväxlarna fanns) med det grekiska ordet hieron.

Naos motsvararas alltså av templet och det allraheligaste, och det är där som Johannes ser den stora skaran tjäna Gud.

Vakttornet 15 december 1980 sid. 10-16

Men tjugo år senare ger Vakttornet för den 15 december 1980, det vilseledande intrycket att penningväxlarna fanns i den del av tempelområdet som benämns naos. I artikeln ”Den ”stora skaran” utför helig tjänst — var?” sägs det i paragraf 4

Kristus drev ut växlarna och köpmännen ur Herodes’ tempel används till exempel ordet naos´ i den grekiska grundtexten.

Detta påstående är helt fel, vilket även Vakttornet erkänner drygt 20 år senare.

Nu har alltså ordet naos flyttat ut från att vara själva templet och det allra heligaste till att bli templets förgårdar, där man köpte och bedrev handel

Detta gjordes i en artikel som var utformad för att upprätthålla Sällskapets lära om att ”den stora skaran” är en jordisk klass trots att de befinner sig i Guds naos enligt Uppenbarelseboken 7:15. Ämnet och den litterära stilen antyder att F. W. Franz var författaren till båda artiklarna. (Tempelhelgedomen, the naos, avbildar himlen i Bibeln.)

Vakttornets lära om den stora skaran i Uppenbarelseboken 7:15

Uppenbarelseboken 7:15 i Nya världens översättning av Den heliga skrift säger om den ”stora skaran”:

Därför är de inför Guds tron; och de ägnar honom helig tjänst dag och natt i hans tempel; och han som sitter på tronen skall spänna ut sitt tält över dem.

The Watchtower för den 1 december 1972, sidan 722, kommenterar detta genom att säga:

Denna underbara syn visar den internationella ”stora skaran” som tjänar Jehova i hans tempel, det vill säga i de jordiska förgårdarna som skilts av för dem som inte är andliga israeliter, som de vore i ”hedningarnas förgård”. (artikelförfattarens kursivering)

På samma sätt säger The Watchtower för den 1 juli 1996, på sidan 20:

Precis som det är förutsagt tillber den stora skaran Gud ”dag och natt i hans tempel”. … De är inte prästerliga andliga israeliter, och det är därför troligt att Johannes fick se dem stå i hedningarnas yttre förgård i templet. (artikelförfattarens kursivering)

Denna lära belyses också av en illustration i Vakttornet den 15 december 1980, sidan 17. Här avbildar konstnären tydligt den ”stora skaran” med palmkvistar på hedningarnas yttre förgård bakom ”soreg” (den avskiljande muren).

Sällskapet Vakttornets uppfattning om ”Jehovas tempelanordning”. Lägg märke till avbildandet av hedningarnas förgård som den plats där lyckliga tillbedjare av Gud utför helig tjänst dag och natt. Detta i klar motsättning till Bibelns beskrivning av denna förgård som symboliserar förtryck under en tidsperiod från dem som inte räknas bland sanna tillbedjare i Uppenbarelseboken 11:2.

Motsägelsen i Nya världens översättning

Man skulle kunna förmoda att det är det grekiska ordet hieron som Nya världens översättning återger med ”tempel” i Uppenbarelseboken 7:15. Emellertid avslöjar en undersökning av denna text i The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures att det är ordet naos , inte hieron, som används. Översättningen Kingdom Interlinear återger korrekt detta ord med ”divine habitation” i ord-för-ordöversättningen under den ursprungliga grekiska texten, men dess förekomst i denna text är dold i den angränsande engelska kolumnen genom översättningen ”tempel”. (Naos översätts också med ”tempel” i Uppenbarelseboken 3:12 enligt Nya världens översättning i Kingdom Interlinear, medan alla andra förekomster av detta ord i Uppenbarelseboken översätts med ”helgedom” eller ”tempel [helgedom].” - Upp 11:2,19; 14:15; 15:5-8; 16:1,17.)

Rapporter om ”avfälliga” läror nådde styrande kretsens öron under 1980 och betelmedarbetare varnades för att lyssna till dessa uppgifter. Ändå insåg ledarskapet att de stod inför ett dilemma och försökte släta över saker och ting genom att utfästa att svar skulle komma i Sällskapets litteratur och i särskilda, tv-sända uttalanden från medarbetare på författaravdelningen och andra medarbetare vid frukostborden. Vakttornet för den 15 december 1980 behandlade frågorna angående Sällskapets tolkning att Skriften nämner två klasser i en artikel med titeln ”Den stora skaran utför helig tjänst –var?” Författaren antogs vara Frederick Franz. Artikeln försökte påskina att ordet naos ibland används i Bibeln för att benämna hela tempelkomplexet, inte bara den inre helgedomen. (Detta är en avgörande synpunkt eftersom den inre helgedomen symboliserar himlen.) Den följande tabellen fanns på sidan 15 och gjorde anspråk på att ge skriftenliga bibliska exempel på att naos syftar på ”hela templet”, inklusive hedningarnas förgård.

Det grekiska ordet naos syftar ofta på den inre helgedomen vilken symboliserar själva himlen

• Men det var hela templet (naos) som hade byggts om i 46 år
• Det var hela templet (naos) som förstördes i samband med Guds dom
• Det var från det yttre templets förgårdar (naos) som Jesus drev ut penningväxlarna
• Det var i det yttre templet (naos) som Judas kastade tillbaka de 30 silvermynten
• Därför är det logiskt att den ”stora skaran” tjänar Gud i det andliga templets jordiska förgård

(Vakttornet för den 15 december 1980)

Normalt nöjer sig Jehovas vittnen med att acceptera informationen som presenteras i Vakttornet utan att ifrågasätta. Men i detta fall hade några mycket respekterade och ansedda medarbetare på Vakttornets högkvarter uteslutits efter anklagelser om ”avfällighet”. Detta fick andra medarbetare att kontrollera ståndpunkterna som antagits, och vad de upptäckte var upprörande. Vakttornsartikeln hade avstått från att citera skriftställen för respektive påståenden. Men i motsats till de tydliga slutsatserna av sammanfattningen i tabellen, visade en undersökning av Sällskapets egen Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures att ordet naos inte ens förekom i två av de bibliska skildringarna som påståendena gällde. Det är hieron, inte naos, som förekommer i alla verser vilka beskriver följande händelser:

Det var från det yttre templets förgård (hieron-inte naos) som Jesus drev ut penningväxlarna. (Se Matt 21:12, Mark 11:15, Luk 19:45 och Joh 2:14,15 i Kingdom Interlinear Translation.)

Det var hela templet (hieron-inte naos) som förstördes i samband med Guds dom. (Se Matt 24:1,2, Mark 13:1-3, Luk 21:5,6 i Kingdom Interlinear.)

Utöver detta visade efterforskningar att de andra två bibliska skildringarna det hänvisades till (Matt 27:5 och Joh 2:19,20) inte på något sätt var obestridliga exempel på texter i vilka termen naos används för att benämna hela tempelområdet.

Denna uppenbara förvrängning av Skriften (och numera direkta förföljelsen av ärliga kristna enligt andan i Matt 24:48,49 och 3 Joh 9,10) för att med kraft upprätthålla Sällskapets lära oroade i hög grad de som strävade efter att bevisa informationen som lades fram i Vakttornets artikel.

Ju mer frågan undersöktes, desto mer tydligt blev det att aposteln Johannes användning av ordet naos i relevanta texter i Uppenbarelseboken syftade på den inre helgedomen som förebildar himlen. (Se till exempel Upp 3:12, 7:15, 11:1, 11:19, 14:15, 15:5, 16:1,17.) Även en av Sällskapets egna böcker, ”Då är Guds hemlighet fullbordad” (1971) säger på sidan 259 angående Uppenbarelseboken 11:2:

Tempelhelgedomen eller naós (grekiska) upptog bara en del av tempelområdet. (artikelförfattarens kursivering)

Uppenbarelseboken 11:2 säger i Nya världens översättning av Den heliga skrift (2003):

Men vad beträffar förgården som är utanför tempelhelgedomen (naos), så sätt den helt åt sidan och mät den inte, ty den har getts åt nationerna, och de skall trampa den heliga staden under sina fötter i 42 månader.

Det är allmänt erkänt av bibelforskare att ”förgården som är utanför” naos i denna vers syftar på hedningarnas förgård i templet som återuppbyggdes av Herodes. Helt klart kan inte denna yttre förgård vara naos (inre helgedom eller ”gudomlig boning”- Interlinear) där den ”stora skaran” befinner sig när den tjänar Gud enligt Uppenbarelseboken 7:15. Den sägs vara ”utanför” naos och de som uppehåller sig på denna förgård beskrivs som motståndare, inte som anhängare till sann gudsdyrkan.

En annan viktigt synpunkt är det faktum att Uppenbarelseboken 7:9,15 säger att den ”stora skaran” är ”inför tronen”, eller inför Guds tron. Som Sällskapets publikationer har visat är det grekiska ord som översatts med ”inför” i denna text enopion och det betyder ordagrant ”i åsyn [av].” (Se t ex sidan 123 i boken Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!” [1988]). Detta grekiska ord används upprepade gånger igenom Uppenbarelseboken för att lokalisera objekt och personer ”inför” eller ”i åsyn av” Gud i himlen. Att slå upp följande verser i The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures och i Nya världens översättning av Den heliga skrift (2003) klargör detta:

Uppenbarelseboken 1:4 – ”sju andar som är inför (enopion) hans tron, …”

Uppenbarelseboken 4:5 – ”sju lampor av eld framför(enopion) tronen, …”

Uppenbarelseboken 4:6 - ”Och framför (enopion) tronen var det liksom ett glashav, likt kristall.”

Uppenbarelseboken 4:10 - ”då faller de tjugofyra äldste ner inför (enopion) honom som sitter på tronen …, och de kastar sina kronor framför tronen …”

Uppenbarelseboken 7:9 - ”en stor skara, … stod inför (enopion) tronen och inför Lammet, …”

Uppenbarelseboken 7:11 - ”Och alla änglarna stod runt omkring (enopion) tronen och de äldste och de fyra levande skapelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud, …”

Uppenbarelseboken 7:15 - ”Därför är de inför (enopion) Guds tron; och de ägnar honom helig tjänst …”

Uppenbarelseboken 8:3 - ”Och en annan angel kom och ställde sig vid altaret, och han hade … rökelse … skulle offra tillsammans med alla de heligas böner på det gyllene altaret som var inför (enopion) tronen.”

Uppenbarelseboken 9:13 - ”Och jag hörde en röst från hornen på det gyllene altaret som är inför (enopion) Gud …”

Uppenbarelseboken 11:16 - ”Och de tjugofyra äldste som satt inför (enopion) Gud …”

Uppenbarelseboken 14:3 - ”Och de sjunger liksom en ny sång inför (enopion) tronen och inför de fyra levande skapelserna och de äldste; …”

När man tar hänsyn till sammanhanget finns det knappast något skäl att betvivla att den ”stora skaran” är ”inför tronen” på samma sätt som de sju lamporna av eld, glashavet likt kristall, de tjugofyra äldstes kronor, änglarna, de äldste själva, de fyra levande skapelserna, det gyllene altaret och de 144 000.

I alla de skriftställen som citeras ovan gör Vakttornet den förklaringen att ”enpoion” avser en omedelbar närhet till Gud eller inför Gud själv. Det är endast i samband med ”den stora skaran” som man gör en annan tolkning, varför?

En kort tid efter dessa händelser avsade sig Jon sin position vid Betel efter tio års heltidstjänst och strävar nu efter att utöva kristendom utan att hindras av organisatoriska tvångsåtgärder vilka så ofta motarbetar förkunnandet av sanning.

Uppdatering – februari 1998

Endast nitton månader efter att Vakttornet för den 1 juli 1996, sidan 20, bekräftat dess sedan länge rådande uppfattning angående lokaliseringen av den ”stora skaran”, ändrade Sällskapet överraskande denna lära. Återgivet nedan är den nya informationen som presenteras i en skuggad ruta på sidan 21 i Vakttornet för den 1 februari 1998 i en artikel med titeln ”De andra fåren och det nya förbundet”:

Helig tjänst i templet

Den stora skaran tillber tillsammans med de smorda kristna i Jehovas stora andliga tempels jordiska förgård. (Uppenbarelseboken 7:14, 15; 11:2) Det finns ingen anledning att dra slutsatsen att de är i en särskild förgård för hedningar eller icke-judar. (översättarens kursivering) När Jesus var på jorden, fanns det en gård för icke-judar i templet. Men i de av Gud inspirerade planerna för Salomos och Hesekiels tempel fanns det inte någon sådan gård. I Salomos tempel fanns det en yttre förgård, där israeliter och proselyter av båda könen tillbad tillsammans, och det är den som är det profetiska mönstret till den jordiska förgården i det andliga templet, där Johannes fick se den stora skaran ägna Gud helig tjänst.

I den inre förgården, där det stora altaret fanns, fick endast präster och leviter gå in. I det Heliga fick endast prästerna gå in, och i det Allraheligaste fick endast översteprästen gå in. Den inre förgården och det Heliga förstås förebilda det unika andliga tillstånd som de smorda kristna befinner sig i på jorden. Och det Allraheligaste förebildar själva himlen, där smorda kristna får odödligt liv tillsammans med sin himmelske överstepräst. – Hebréerna 10:19, 20.

VAKTTORNET – 1 FEBRUARI 1998 21

Vad som är särskilt träffande med denna ändring av förkunnelsen, vid sidan av angivandet att den ”stora skaran” inte är i ”en avskild hedningarnas förgård”, är det faktum att Sällskapet mycket tydligt har skapat en bestämd koppling mellan Uppenbarelseboken 7:15 och 11:2. ”… förgården som är utanför tempelhelgedomen (naos)” omnämnd i Uppenbarelseboken 11:2 identifieras nu tydligt som den ”Jehovas stora andliga tempels jordiska förgård” där både den ”stora skaran” och de smorda kristna befinner sig. När F W Franz levde (och även under de mellanliggande åren efter hans död den 22 december 1992) tycktes Sällskapet noga ha undvikit att göra denna koppling. Till synes berodde detta på den tydliga åtskillnaden mellan helgedomen ( naos eller ”gudomlig boning”) och den yttre förgården som omnämns i denna text. Måhända kan detta observeras bäst i hur den första delen av den här versen återges i ord-för-ordöversättningen under den grekiska originaltexten i Sällskapets Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures:

"And the courtyard the (one) outside of the divine habitation" = "Men vad beträffar förgården som är utanför tempelhelgedomen"

Nu har organisationen emellertid övertygande placerat den ”stora skaran” på insidan av förgården som framställs i Uppenbarelseboken 11:2 och klart definierat den som en del av samma ”andliga tempel” Jehovas vittnen får lära sig att Uppenbarelseboken 7:15 syftar på när den placerar den ”stora skaran” i Guds tempel (naos).

Att försöka ändra den allmänt accepterade profetiska mönsterbilden gällande förgården från hedningarnas förgård till den yttre förgården i Salomos tempel löser emellertid inte Sällskapets problem med tolkningen. Oavsett vilket tempel man väljer att förbinda med Uppenbarelseboken 11:2, vare sig det är Salomos, Hesekiels eller Herodes tempel, handlar sakfrågan om att denna jordiska förgård finns ”utanför templet [helgedomen] (naos)” medan den ”stora skaran” i Uppenbarelseboken 7:15 sägs befinna sig inne i tempelhelgedomen eller naos.

Det är tydligt att benämningen naos används upprepade gånger i Uppenbarelseboken för att endast syfta på den inre delen av templet, den himmelska helgedomen i dess symboliska tillämpning. Sällskapet Vakttornets publikation ”Då är Guds hemlighet fullbordad” (1971) säger på sidan 259 i kommentaren till Uppenbarelseboken 11:2: "Tempelhelgedomen eller naós (grekiska) upptog bara en del av tempelområdet".

1986 års upplaga av The New International Dictionary of New Testament Theology (Vol. 3, page 784) refererar till andra verser i Uppenbarelseboken där det grekiska ordet naos förekommer och kommenterar: "Apokalypsen talar ofta om det himmelska templet (Upp 7:15; 11:19; 14:15 ff; 15:5-8; 16:1,17), säkerligen på grundval av Psalm 11:4".

Och Vakttornet för den 15 december 1980 anmärkte korrekt på sidan 15: "Det grekiska ordet naos syftar ofta på den inre helgedomen som representerar själva himlen".

Att styrka att den ”stora skaran” inte är i Guds himmelska helgedom skulle därför kräva att man på något sätt visar att benämningen ”naos” också skulle kunna inkludera ”förgården som finns utanför templet [helgedomen] (naos)” omnämnd i Uppenbarelseboken 11:2. Men som Sällskapets egen citerade publikation ovan har poängterat gör denna vers klart att detta inte är fallet eftersom den gör en klar åtskillnad mellan förgården och tempelhelgedomen. Johannes använder tydligen benämningen naos i en begränsad mening tillämpad endast på Guds ”gudomliga boning”. – Se dessa verser i The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures.

Återigen är detta ett fall där Sällskapet resonerar utifrån traditionella trosföreställningar och tolkningar och försöker att få Bibeln att stämma med dessa, i stället för att utgå från Skrifterna och sedan ändra sina läror så att de harmonierar med Guds Ord. (Jämför Matt 15:1-9 och Mark 7:6-9 och se att Jesus fördömde de skriftlärda och fariséerna för att de tillät traditionen att ha företräde framför Guds Ord.) Så frågan är fortfarande öppen om Sällskapet en dag kommer att återgå till sin uppfattning från tiden före 1935 genom att acceptera Bibelns enkla lära att den stora skaran befinner sig ”inför tronen” i Guds himmelska helgedom (naos) eller om man i stället bara fortsätter med att fördunkla saker och ting genom att försöka tvinga Bibeln att passa med organisationens nuvarande förkunnelse.

Nya förklaringar i Vakttornet 1 maj 2002

Under ”Frågor från läsekretsen ställs frågan”:

I vilken del av Jehovas tempel var det som den ”stora skaran” ägnade Jehova helig tjänst i den syn som Johannes fick? (Uppenbarelseboken 7:9–15)

Det är rimligt att säga att den stora skaran tillber Jehova i en av hans stora andliga tempels jordiska förgårdar, närmare bestämt i den som motsvarar den yttre förgården i Salomos tempel.

….avser det grekiska ord (hierọn) som översatts med ”tempel” och som används med avseende på hedningarnas förgård ”hela anläggningen snarare än själva tempelbyggnaden”, heter det i A Handbook on the Gospel of Matthew, skriven av Barclay M. Newman och Philip C. Stine. Det grekiska ord (naọs) som översatts med ”tempel” i Johannes syn av den stora skaran är mer specifikt. I samband med Jerusalems tempel avser det vanligtvis det Allraheligaste, tempelbyggnaden eller tempelområdet. Det återges ibland med ”helgedom”. (Matteus 27:5, 51; Lukas 1:9, 21; Johannes 2:20 )

Här gör man ett märkligt uttalande. Man hävdar först att ”den stora skaran” tjänar i ”templets förgård”. Man erkänner också att det är skillnad på orden ”hieron” som betyder hela tempelområdet och ordet ”naos” som betyder betyder det heliga och det allraheligaste i templet, men ändå vill man utvidga ”naos” till att omfatta templets förgårdar.

Det finns inget ställe i bibeln där ordet ”naos” omfattar templets förgårdar.

Hur skall man tolka Uppenbarelseboken kap 7 om de 144 000 och den stora skaran?

Det är inte Hjälpkällans uppgift att komma med alternativa tolkningar, men det finns ett antal frågor man kan ställa sig.

Händelser i Upp kap 7: Vakttornets kommentar

Det sägs att de 144 000 får ett sigill på sina pannor  - Symboliskt sigill

…de kom från Israels tolv stammar - Symbolisk tolkning

… 12 000 av Rubens stam - Symboliskt antal

… 12 000 av Gads o.s.v. - Symbolskt antal

Summan av alla dessa symboliska tal -  Inte symboliskt antal utan avser ett verkligt tal

Är det rimligt att tänka sig att summan av alla symboliska tal och händelser blir ett verkligt tal?

Vi kan också lägga märke till att det sägs att Johannes aldrig såg de 144 000 utan att han hörde antalet av dem som var tecknade. Därefter sägs det att han såg en stor skara.

Var det samma skara som han tidigare hört antalet på som han nu fick se?

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Denna artikel är baserad på en skrift som heter ”Where Is The Great Crowd Serving God?” och är skriven av skriven av Jon Mitchell som arbetade som sekreterare åt den styrande kretsen. Artikeln är översatt av Carina Andersson. Efter att Jon Mitchell publicerade sin skrift har Vakttornet skrivit nya artiklar om denna fråga. Roger Carlsson har gjort dessa tillägg och även bearbetat det ursprungliga.